I

C -Kommer du när jag spelar på onsdag.
K -Var är det?
C -Riche.
K -Du vet vad jag tycker om Stureplan.
C -Ååh, det är bara för att du inte upptäckt det fina med det.
K -...
C -Du tror att det enda man kan hitta där är brats, förortskids som vill vara brats och kindpussande kreddfolk vars drömmar om tillvaron till femtio procent, om de inte redan har det, består av att kämpa för att få en barstol med sitt namn på (och tillhörande gratisdrinkar) på ex ovan nämnda krog.
K -Det stämmer inte eller?
C -Nej, det finns en massa andra typer.
K -Som
C -Jag till exempel drömmer inte alls om barstolar och gratisdrinkar. Jag drömmer om knubbiga små kostymnissefingrar som smygtafsar under min kjol på sardinburkspackade lördagsriche.
K - /-D
C -Och uppenbarligen drömmer ju männen tillhörandes kostymnissefingrarna om mig med. Annars skulle de väl inte ta på mig.
K -Och...
C -Och det är därför man hänger på Stureplan, för den knubbiga bekräftelsens skull. Där är alla så smutsiga att man får alla den kärlek man aldrig fick från sina trasiga jävlar till föräldrar. Man Behöver inte ens fråga! Den kommer glidandes utmed ens lår snabbare än du hinner säga BOOYAH!
K -Haha.
C -...Eller du, det finns nog vissa av livets svår frågor som helt enkelt är omöjliga att svara på. Mer om det en annan gång.